HEJ HEJ!!!
Sådärja. Efter lite mer än sju månaders uppehåll är det dags för lite update tror jag minsann.
Tyvärr kan jag nog inte lova att jag kommer skriva flitigt och ofta men jag ger det ett försök!
Lite update då!
100625 Föddes världens bästa My efter en rätt okomplicerad och snabb förlossning. Vägde 3765 gram och var 51 cm lång. En skrikig liten dam som inte gjorde annat än att vråla första tre månaderna, sen blev hon stor och blev en snäll unge. Tur det, annars hade jag nog hamnat på psyk. Utan att ljuga, att ha en unge som inte sover och bara skriker är sjukt påfrestande och jag vet inte hur många gånger jag tänkte att nu jävlar slänger jag ut henne från balkongen. Men som tur är har ju dom flesta en spärr (inklusive jag själv) som gör att man inte kastar ut ungar från balkongen, eller slänger in dom i garderoben, eller lägger dom i postlådan osv.
Nu är lilla donnan sju månader och helt underbar, skriker nästan aldrig, äter ALLT (som synes på hennes kroppshydda) är så himla go och fin. Trodde inte det var möjligt att älska någon så mycket som jag älskar henne.
Men nog om My, nu ska vi prata om miiiiig!
Jag är väl ganska mycket som jag var förr fast en aning fetare och tröttare. Har dock fått en sån åldersnojja!
Jag fyller 26 år om mindre än två veckor! Förstår alla att efter 25 går det faktiskt utför?!!
Men jag tänker låtsas att jag fyller 25 igen. Även nästa och nästnästa år tänker jag göra det. Ok, för all framtid kommer jag att vara 25! Men nåt som gör mig på lite gott humör är ju att Klump faktiskt fyller 30 i mars. Så himmelens gammal! När jag tänker på det så försvinner mig ågren lite för min ålder och istället kan jag skratta åt att han officiellt blir en gammal gubbe. Mihiii! :)
Så vad jag gör jag om dagarna? Jo jag vaknar av att lilla My ligger och bubblar i sitt rum och vill gå upp och käka gröt, så då gör vi det. Sen brukar vi leka, och medans vi leker så borstar jag tänderna och tittar mig i spegeln och ojjar mig över svarta påsarna under ögonen. Efter lek så vill My sova ( eller mami vill att My ska sova!) och medans hon ligger där och vrålar i trötthetens tecken så brukar jag försöka ta en dusch (läs turkdusch) äta frukost och sen ta hand om disk,tvätt, städ, fejjan, bloggar.. ja allt sånt där viktigt! Sen vaknar My och vill göra ngt. Då brukar vi oftast ta en promenad ( om mamman orkar) eller så brukar vi kanske åka och träffa någon kompis till mig o My. Sen är det lunch och My vill att det ska gå fort med maten annars blir det skrik och sånt orkar inte mamman med så ja, mitt barn äter endast barnmatsburkar. I know, baaaad mama! Men ungen gillar det så jag tänker låta henne äta det ett tag till.
Efter lunchen som tar ca 5 minuter eftersom My pular in hela burken i truten i ett nafs så är det lek igen. Jag brukar sätta ner ungen i gåstolen (bästa barnvakten) medans jag gör allt som måste göras i ett hus för att det ska se respektabelt ut. Sen vid 13 tiden ska bebisen sova igen och mamman får lite alone time som är VÄLDIGT viktig för att morsan ska kunna hålla sig normal i hjärnan. Då brukar det oftast bli att datorisera lite. Sen klockan 15 kommer papi hem och då är vi kära och glada. Oftast.
Så ungefär ser mina dagar ut som mammaledig. Jag älskar det! Har verkligen ångest över att behöva lämna bort My på dagis och mig själv till arbetet. Men sånt är livet. Om man nu inte vinner en mille på triss och slipper jobba ett år eller tre. Vilket inte kommer att inträffa. Synd.
Nej, nu är klockan över nio och jag måste sova.
Tyvärr kan jag nog inte lova att jag kommer skriva flitigt och ofta men jag ger det ett försök!
Lite update då!
100625 Föddes världens bästa My efter en rätt okomplicerad och snabb förlossning. Vägde 3765 gram och var 51 cm lång. En skrikig liten dam som inte gjorde annat än att vråla första tre månaderna, sen blev hon stor och blev en snäll unge. Tur det, annars hade jag nog hamnat på psyk. Utan att ljuga, att ha en unge som inte sover och bara skriker är sjukt påfrestande och jag vet inte hur många gånger jag tänkte att nu jävlar slänger jag ut henne från balkongen. Men som tur är har ju dom flesta en spärr (inklusive jag själv) som gör att man inte kastar ut ungar från balkongen, eller slänger in dom i garderoben, eller lägger dom i postlådan osv.
Nu är lilla donnan sju månader och helt underbar, skriker nästan aldrig, äter ALLT (som synes på hennes kroppshydda) är så himla go och fin. Trodde inte det var möjligt att älska någon så mycket som jag älskar henne.
Men nog om My, nu ska vi prata om miiiiig!
Jag är väl ganska mycket som jag var förr fast en aning fetare och tröttare. Har dock fått en sån åldersnojja!
Jag fyller 26 år om mindre än två veckor! Förstår alla att efter 25 går det faktiskt utför?!!
Men jag tänker låtsas att jag fyller 25 igen. Även nästa och nästnästa år tänker jag göra det. Ok, för all framtid kommer jag att vara 25! Men nåt som gör mig på lite gott humör är ju att Klump faktiskt fyller 30 i mars. Så himmelens gammal! När jag tänker på det så försvinner mig ågren lite för min ålder och istället kan jag skratta åt att han officiellt blir en gammal gubbe. Mihiii! :)
Så vad jag gör jag om dagarna? Jo jag vaknar av att lilla My ligger och bubblar i sitt rum och vill gå upp och käka gröt, så då gör vi det. Sen brukar vi leka, och medans vi leker så borstar jag tänderna och tittar mig i spegeln och ojjar mig över svarta påsarna under ögonen. Efter lek så vill My sova ( eller mami vill att My ska sova!) och medans hon ligger där och vrålar i trötthetens tecken så brukar jag försöka ta en dusch (läs turkdusch) äta frukost och sen ta hand om disk,tvätt, städ, fejjan, bloggar.. ja allt sånt där viktigt! Sen vaknar My och vill göra ngt. Då brukar vi oftast ta en promenad ( om mamman orkar) eller så brukar vi kanske åka och träffa någon kompis till mig o My. Sen är det lunch och My vill att det ska gå fort med maten annars blir det skrik och sånt orkar inte mamman med så ja, mitt barn äter endast barnmatsburkar. I know, baaaad mama! Men ungen gillar det så jag tänker låta henne äta det ett tag till.
Efter lunchen som tar ca 5 minuter eftersom My pular in hela burken i truten i ett nafs så är det lek igen. Jag brukar sätta ner ungen i gåstolen (bästa barnvakten) medans jag gör allt som måste göras i ett hus för att det ska se respektabelt ut. Sen vid 13 tiden ska bebisen sova igen och mamman får lite alone time som är VÄLDIGT viktig för att morsan ska kunna hålla sig normal i hjärnan. Då brukar det oftast bli att datorisera lite. Sen klockan 15 kommer papi hem och då är vi kära och glada. Oftast.
Så ungefär ser mina dagar ut som mammaledig. Jag älskar det! Har verkligen ångest över att behöva lämna bort My på dagis och mig själv till arbetet. Men sånt är livet. Om man nu inte vinner en mille på triss och slipper jobba ett år eller tre. Vilket inte kommer att inträffa. Synd.
Nej, nu är klockan över nio och jag måste sova.
Kommentarer
Trackback