frustrerande.
Härliga onsdag!
Imorse lämnade jag Mysan hos farmor i några timmar medans jag skulle på ett möte. Jag var lite orolig när jag lämnat henne eftersom jag inte brukar göra det så ofta. Men det hade gått superbra! Mysan och farmor hade gosat, lekt, pussats och delat på en banan. Hon hade även sovit en timme. Jag blev såå stolt när jag fick höra att allt hade gått finemang. Nu behöver jag kanske inte ha ont i magen inför nästa barnpassning. Jag tvivlar absolut inte på farmor & farfars barnpassnings-skills utan det jag oroar mig för är hur lilla tokungen ska bete sig. Inte så kul att lämna bort en liten skrikunge. Men nu kan jag pusta ut! :)
Hur går det med Mysans framsteg? Ja. Det har inte hänt så mycket där kan jag tycka.
Fortfarande vill hon inte ta sig fram. Krypa kan jag ju glömma att hon kommer göra. Hon sitter där hon sitter helt enkelt.
Folk säger att jag ska vara glad för det, men ändå känns det lite som hon är lite "efter" eftersom alla andra ungar i samma årskull kan krypa, stå, och t o m gå.
Jag borde väl inte oroa mig och jag vet att alla barn är olika men ändå.. :/
Försöker ju utmana henne och lägga leksaker lite längre bort så hon kanske skulle kunna försöka ta sig fram men hon vägrar och börjar tokböla av frustration istället.
Imorse lämnade jag Mysan hos farmor i några timmar medans jag skulle på ett möte. Jag var lite orolig när jag lämnat henne eftersom jag inte brukar göra det så ofta. Men det hade gått superbra! Mysan och farmor hade gosat, lekt, pussats och delat på en banan. Hon hade även sovit en timme. Jag blev såå stolt när jag fick höra att allt hade gått finemang. Nu behöver jag kanske inte ha ont i magen inför nästa barnpassning. Jag tvivlar absolut inte på farmor & farfars barnpassnings-skills utan det jag oroar mig för är hur lilla tokungen ska bete sig. Inte så kul att lämna bort en liten skrikunge. Men nu kan jag pusta ut! :)
Hur går det med Mysans framsteg? Ja. Det har inte hänt så mycket där kan jag tycka.
Fortfarande vill hon inte ta sig fram. Krypa kan jag ju glömma att hon kommer göra. Hon sitter där hon sitter helt enkelt.
Folk säger att jag ska vara glad för det, men ändå känns det lite som hon är lite "efter" eftersom alla andra ungar i samma årskull kan krypa, stå, och t o m gå.
Jag borde väl inte oroa mig och jag vet att alla barn är olika men ändå.. :/
Försöker ju utmana henne och lägga leksaker lite längre bort så hon kanske skulle kunna försöka ta sig fram men hon vägrar och börjar tokböla av frustration istället.
Kommentarer
Postat av: elli
fiiiiiiiiiiiiiiiiika!!!!!!!!!!!!!!
Trackback